30
Efter att Österrike hade vunnit ESC (ja, ni vet var ni läste det...) så blev det i söndags en tur till Halmstad för att se de svenska volleybolldamerna EM-kvala mot Norge, Georgien och Lettland. Det blev 3-1 i matchen mot Norge och därmed var avancemanget till nästa EM-kval klart, efter tre raka 3-1-seger. Nu väntar dubbla omgångar kval i Frankrike och Israel, men vilka chanser Sverige har där, det vet jag faktiskt inte.
Jag upptäckte ju volleyboll i vintras vid ett besök i Gislaved, och jag fastnade rejält för sporten. Det är ett sjutusan till tempo mellan bollarna och rent allmänt är det mycket "action". Det negativa med detta är att jag har blivit lite trött på speedway för att tävlingarna - i jämförelse med volleyboll - oftast tar alldeles för lång tid. GP-tävlingar som tar tre timmar? Nej, det ska inte behövas. Volleyboll och handboll är sporter med bra tempo och inte utdragna evenemang.
Måndag, tisdag och onsdag har varit förberedelse inför match, matchdag respektive träning på Motorstadion och sammantaget cirka 40 timmar på Motorstadion. Nu, torsdag kväll, har jag hittat en ledig stund. Eller ledig, jag måste förbereda för morgondagens avresa till GP-tävlingen i Tammerfors. Raka mig, packa, välja ut CD-skivor m.m. Jag ska nog få kvällen att passera.
Hur kommer då rubriken in i det hela? Jo, det var antalet CD-skivor jag plockade in från bilen för att sortera tillbaka i CD-hyllan i lägenheten, och samtidigt välja ut några att ta med mig. 30 stycken! Kan ni tänka er vilken röra det var i bilen? Typiskt Nilsson. :-)
Måhända kommer ni inte att höra något från mig på några dagar, men på måndag lär jag återkommer med lite bilder och kommentarer från Finlandsresan med Sundberg, Sunesson och Stenqvist. Det kan bli en vild resa. Just sayin'.
//Anders
