sportnilsson

Får väl börja med att beklaga inläggsfrekvensen på bloggen. Ni som har mig som vän på Facebook har förstått att jag har varit på semester, och motivationen att blogga lägger man gärna åt sidan under semestern.

Lag-VM-veckan i speedway pågår för fullt och Sverige är nu klara för final, vilket får anses vara någon slags skamgräns. Det är otvivelaktigt de fyra bästa lagen som gör upp i finalen, dvs. Danmark, Australien, Sverige och hemmanationen Polen. Icke ordinarie Ryssland (utan Artem Laguta) och Storbritannien (utan Lee Richardson och Scott Nicholls) blir alldeles för ihåliga att utmana Sverige och Australien som i gårdagens sista-chansen-tävling.

Nu var det inte specifikt speedway jag ville reflektera om, men det har onekligen med rubriken att göra, för jag blev faktiskt positivt överraskad av SVT:s mediabevakning av gårdagens Race Off. Man hade faktiskt en helsida på text-TV inför tävlingen, och efter densamma var tävlingen huvudrubrik på text-TV, för att i morse vara förstanyhet på sportsändningen. Positivt överraskad som sagt, eller så kan man konstatera att "ur led är tiden".

Trots att en superhektisk augustimånad står framför oss med tre hemmamatcher i Elitserien, två ungdomstävlingar samt Sapa GP Challenge så blickar jag alltmer mot hockeysäsongen. Gårdagens höstlika regnrusk förde väl tankarna dit, för i kalendern är det fortfarande bara mitten av juli, men likväl. Jag har ju tidigare på bloggen konstaterat att jag tycker om att planera resor lika gärna som att faktiskt omsätta dem i praktiken, och just planeringen inför tänkta hockeyresor under vintern har tagit fart allt eftersom spelscheman för de olika ligorna släpps.

En NHL-resa kommer alltid att vara en "våt dröm" för mig som hockeynörd med nordamerikanska preferenser, eftersom jag fick blodad tand när jag och broder Tommy åkte på en paketresa till New York/Philadelphia för 15-16 år sedan. Kan man hitta "rätt" resa på "rätt" datum så kan det faktiskt vara billigare att åka till New York eller Washington än att åka neråt Europa. Det känns fel, men för min del är det förstås alldeles rätt. Ur led är tiden, kanske man kan säga.

Att boka resor är ju annars en djungel. SJ:s tågresor är ett bra exempel, där man verkligen kan tjäna hundralappar för en resa mellan samma platser, men vid olika tidpunkter på dagen. Dessutom kan en biljett i förstaklass ibland vara billigare i andraklass. Personligen skulle man kunna se detta som ett problem, men som sport- och reseintresserad ser jag detta som båda fascinerande, och som en utmaning.

Om nu bara AHL och Division 2 Södra B kunde komma med sina spelscheman så kan planeringen börja på allvar. Om det sedan omsätts i praktik, det är något helt annat...

//Anders

Efter varje TV-sänd match från Vetlanda Motorstadion så kommer det fram ett gäng tråkiga och förutsägbara personer i diverse forum som beklagar sig över antalet omkörningar i Vetlanda. Visst, det må väl vara okej att tycka att Vetlandaovalen inte bjuder på Sverige/Norden/Europa/Världens allra bästa speedwayunderhållning, det tycker väl inte jag heller, men så illa som det framstår, det är det verkligen inte.

Jag reflekterade lite i förmiddags över denna samling människor som beklagar sig. Oftast vet de om att när de har varit i Vetlanda tidigare så har det inte bjudits på bra speedway (enligt dem själva), men ändå ska de prompt titta på matchen, antingen "live" eller via TV/stream. Personligen tycker jag att det är att idiotförklara sig själv. Vet man om att en sak - enligt sina egna mått mätt - är tråkig, inte fasen tittar man på den matchen!?

Även undertecknad har banor som jag inte tycker särskilt mycket om, men då åker jag förstås inte dit och tittar, och inte heller ser jag matcher via TV/stream från dessa banor. Skulle jag ändå se dem, och sedan gnälla om det så vore det sorgligt, och inget jag skulle vilja stå för. Nämligen att se på en match mot mitt eget bättre vetande, men det är väl så jag är...

Förresten, är det verkligen antalet omkörningar som bestämmer om en match är bra eller inte? Personligen har jag sett många bra heat genom åren, som inte har bjudit på någon omkörning alls! En bra jakt, en bra parkörning kan vara minst lika kul! Dessutom kan jag tycka att när det väl blir ett bra heat i Vetlanda, som heat 14 i går, så motsvarar det tre heat med omkörningar på en kortare bana. När åkningen görs i den hastighet som kommer till stånd i Vetlanda, bara det gör det extra spännande!

Folk har rätt att tycka det är tråkigt i Vetlanda, men kom för f*n inte och gnäll om Ni kommer till Motorstadion med förutfattade meningar. Då upprör gnällrättigheterna!

Jo, just det, ja. Elit Vetlanda - Dackarna 52-38, och 5+2 för Jacob Thorssell. Underbart! (Så är jag inte enbart är negativ i detta inlägg)

//Anders

 

Midsommarafton har precis blivit till Midsommardagen, och om drygt 13 timmar är dags för ETAB Open på Smedstadion, något som kommer att avsluta min lilla turné till Eskilstuna. Än så länge har den varit mer än till belåtenhet, även om jag förstås hade hoppats att Ikaros Smederna skulle ha vunnit torsdagens allsvenska match mot Avantia, men efter att ha förlorat de fyra avslutande heaten med sammanlagt 5-19 så blev det istället förlust med 44-46. Nåja, alltid kul att träffa alla härliga speedwayvänner i Sméstan!

Årets midsommarafton då? Jo, den kommer jag inte att glömma på länge. Jag brukar tycka att midsommarafton är "amatörernas afton", men årets upplaga får mig att tro att det är den bästa hittills. Fantastisk mat, lika trevligt sällskap och lite minigolf som "grädde på moset". Jag blev delad 4:a av 8 spelare, endast två slag bakom Stefan Thorssell och Björn Woentin som fick spela särspel om segern, vilket Stefan - för övrigt - lyckades vinna.

Ett stort tack till alla inblandade för en trevlig kväll! Jag gör gärna om det nästa år.

Jag hade väl egentligen inte mycket mer att skriva för tillfället, men jag tycker samtidigt att det räcker så. Kvalité före kvantitet får jag väl konstatera.

Ha en fortsatt trevlig midsommarkväll! Wherever you are...


Går den i? Det tycks vara viss dramatik till Stefan Thorssells boll.


Jo, vi hade faktiskt så roligt som Kenth Wennerstam och Christina Thorssell vill göra gällande.


Kenth försöker hitta nya vinklar i sitt fotograferande.


Fotografen, dvs. jag, är en tiondel för sen för att få med en perfekt slagen boll från Stefan. Attans!


Lika barn, leka bäst. I detta fall - speedwayfolk.


Avslutningsvis får Carina Wennerstam symbolisera; Skål!...och tack för trevligt sällskap!

//Anders

 

Vad kan väl passa bättre än att i dag bjuda på fler av mina hockeycitat från det gångna året? Denna dag då man vaknar upp till nyheten att Philadelphia har tradat både Jeff Carter och Mike Richards, till Columbus respektive Los Angeles! Det slog mig med häpnad måste jag säga, och om NHL:s "Silly Season" inte har börjat tidigare, så måste man påstå att den nu rivstartade på allvar.

Hur som helst, mina "bästa" Boro/VHC-citat från mitt första bloggår: 

"Idrott kan vara alldeles underbart, som en bal på slottet, men även mördande underhållningsfritt."
Efter träningsmatchen Boro/Vetlanda - Nittorp. September 2010.

"Man vet att det är kallt när man kan anta att besökare i Jonstorps ishall faktiskt stannar kvar inne i hallen för att hålla värmen."
-23 grader på väg hem från Landsbro. December 2010.

"Att vara en gås i Skåne på Mårtensafton är säkert inte trevligt, men att vara Borosupporter i samma landskap den 9 januari 2011 var inte heller särskilt underhållande."
Efter Helsingborg - Boro/Vetlanda 10-0. Januari 2011.

"Matcherna mot Tyringe har varit de två bästa som jag har sett i Borohallen denna säsong, även om jag också inbillar mig att jag hade tyckt om när Boro/VHC drog ner byxorna på "lillebror" Nässjö i början av december, en match jag dock missade."
Hockeysummering. Januari 2011.

"Den första perioden av gårdagens match var en kraftmätning mellan två lag som inte slogs om epitetet att vara "bästa" lag på isen, utan istället att vara "minst dåliga"."
Efter förstaperioden av Boro/VHC vs Värnamo. Februari 2011.

Älskar faktiskt denna kategori. Är helt enkelt riktigt nöjd. :-)

Två kategorier återstår i min "best-of-serie" vad gäller bloggcitat från juni 2010 till juni 2011, en allmän kategori samt en ESC-kategori. Vi får väl se vilken det blir i morgon. Det har jag ännu inte bestämt.

Trevlig midsommar!

Förresten, svenska hotellfrukostar är världsklass!

//Anders

Jag fortsätter min "Best-of-serie" vad gäller egna bloggcitat från det gångna året. En sådan här dag när man får tankarna att vandra mot en blöt och vindpinande höst så får det bli hockeycitat. De specifika Boro/VHC-citaten, som kan vara min bästa citatkategori, får vänta och istället bjuder jag på de bästa allmänna ishockeycitaten under året som gått:

"Säsongen 2010/11 kan vara Vancouvers år..."
"Nära skjuter ingen hare" efter Vancouvers Stanley cup-förlust mot Boston. Noterat i mellandagarna 2010.

"Hockeyunderhållning behöver inte vara varken Elitserien eller VM. Det kan faktiskt vara Virserum mot Diö i en förhållandevis betydelselös torsdagsmatch i fortsättningsserien av "Smålandstrean"!"
Ishockey, rent allmänt. Januari 2011.

"Det kvalas friskt mellan serierna och de lag som tvingas till negativt kval våndas med nervpirrande desperation och skammen att degraderas, medan de lag som kommer underifrån har en inspiration och uppåtgående trend samt hoppet om att få lämna en sämre nivå bakom sig."
Djupa, närmast filosofiska, hockeytankar. Februari 2011.

"Att Luleå tar sig till semifinal, det händer långt ifrån varje säsong. Senast var faktiskt säsongen 2000/01, då Mikael Renberg gjorde ett gästspel i Elitserien mellan sina två NHL-sejourer, då Jonathan Hedström var en fräsig andraårsspelare i Elitserien men när Per Ledin (1 mål på 18 grundserie- och 12 slutspelsmatcher) ännu inte hade tagit klivet från "nobody" till producerande pest."
Tankar efter Luleås avancemang till semifinal. Mars 2011.

I morgon blir det fler ishockeycitat, med inriktning Boro/VHC.

//Anders

"Annars verkar skörden av sura rönnbär ha slagit alla rekord i Malmö efter matchen."
Efter matchen Nässjö - Gnistorna. Till glädje för oss i Nässjö, och irriation för Gnistorna. Juli 2010.

"Förresten, jag undrar vem som skulle vinna den fiktiva trofén "Guest rider of the year"? Den vore hårdare att vinna än "Rider of the year"."
Om Nässjös säsong med många inlånade förare förra året. En befogad fråga helt enkelt. Augusti 2010

"Jämnt, tätt, utvecklande men två skrivunderlägg/programhållare fattigare!"
Summering av Division 1-säsongen med Nässjö SK. Nyårsafton 2010.

Några kategorier återstår, så i morgon byter jag sport och bjuder på mina bästa ishockeycitat från det gångna bloggåret. Om det blir allmänna citat, eller specifika Boro/VHC-citat, det får vi se.

//Anders

I början av månaden snubblade jag över det faktum att bloggen snart skulle fylla 1 år, men nu märker jag att det datumet faktiskt har passerat sedan en tid tillbaka. Pingstdagen, den 12 juni, var bloggens 1-årsdag, och för att "fira" detta tänkte jag sätta samman några listor på favoritcitat under året. Jag fann faktiskt att en del intressanta och måhända även roliga, citat hade passerat via mina fingrar, genom tangentbordet och upp på skärmen.

Jag har delat in citaten i sex olika kategorier, så under lika många dagar bjuder jag därför på mina egna favoritcitat under året. Eftersom det är tisdag så blir första kategorin; "Allmänna speedwaycitat":

"Eskilstunagänget är odiskutabelt det bästa laget i serien över en hel säsong. Dels har man det jämnstarkaste laget, och man har även en passionerad lagledare, Jimmy Jansson, som får ut det bästa ur förarna."
Jo, jag är ju smygsmed, det måste erkännas. Augusti 2010.

"Innerst inne är det ganska speciella, och roliga, individer som utgör svensk speedway, säkerligen på både gott och ont."
Efter Serieföreningens höstmöte. November 2010.

"Hur vore det med ett liv som nedslimmad och omstylad 30-åring med "Volvo, villa och vovve"?"
Befogad frågeställning i ett av årets mest arga blogginlägg. April 2011.

"Nästa peng jag ska spendera på speedway i "Peking" är när jag har blivit lottomiljardär, köpt marken, hyrt in gräv- och schaktmaskiner och sedan jämnat skiten med marken."
Arg, igen. Juni 2011.


Ett arkivfoto från undertecknad, från Ipswich våren 2011, får symbolisera denna första kategori - speedway.

I morgon är det onsdag, och eftersom onsdagar brukar innebära Division 1 så blir morgondagens kategori återigen speedwayrelaterat, men med koppling till just Division 1, och Nässjö SK.

//Anders

Dagen efter en Nässjömatch så skulle man ha kunnat förvänta sig ett speedwayrelaterat blogginlägg, men istället blir det reflektioner över att säsongens sista hockeymatch har spelats, nämligen den sjunde och avgörande matchen i Stanley Cup 2010/11. Jag hade planer på att se direktsändningen på Viasat Hockey, men insåg att jag hade fått lida för detta i två arbetsdagar, och det går inte för sig. Likväl, det blev alltså Boston Bruins som vann med 4-3 i matcher mot Vancouver Canucks efter att ha vänt 0-2- och 2-3-underläge till slutlig seger, och man tog därmed sin första titel sedan 1972, sin sjätte cup totalt.

"Mitt" favoritlag i NHL är förvisso Washington, som visserligen överlevde första omgången men istället föll tungt med 0-4 mot Tampa Bay i andra omgången. Stanley Cup-slutspelet är dock alltid intressant, även när favoritlaget är utslaget, så naturligtvis har jag följt slutspelet med stort intresse.

Finalserien blev annars lite av en "win-win-situation" för min del. Utöver Washington så har jag alltid varit lite svag för Boston, måhända sedan Adam Oates glansdagar som passningsgeni i Boston under 90-talet. Faktum är också att det var ett passningsgeni som gjorde att det Luleå blev mitt favoritlag i Sverige en gång i tiden, nämligen Stefan "Skuggan" Nilsson. Jag har alltid gillat spelare som slår kusligt precisa passningar, så enkelt är det.

Skulle däremot Vancouver ha avgått med segern så hade det ju varit ett kanadensiskt lag som hade vunnit, vilket aldrig är fel, och i december avslutade jag ett blogginlägg med att konstatera att säsongen 2010/11 kunde vara Vancouvers år. Det hade inte varit helt fel att "pricka in" det tipset, men jag är ändå nöjd med att l-a-g-e-t Boston Bruins tog hem Stanley Cup. Ett lag där de största offensiva stjärnorna heter David Krejci, Patrice Bergeron och rookien Brad Marchand, i skadade Nathan Hortons frånvaro. Ett gäng namn som långt ifrån bär samma namnmässiga stjärnglans som bröderna Sedin och Ryan Kesler.

Till slut var det ändå inte (enbart) Bostons offensiv som knäckte Vancouver, utan snarare lagets defensiv. Bruins höll Canucks till endast 8 gjorda mål på 7 finalmatcher, och det är snarare att det - på sätt och vis - får ses som starkt av Vancouver att ta matchserien till en sjunde match, speciellt när offensiven bröt ihop så totalt.

Kompetenta andrafiolsspelare som Ryan Kesler och Mason Raymond noterades enbart för en assist tillsammans i finalserien, men inte heller bröderna Daniel & Henrik Sedin kan vara särskilt nöjda med att ha försvunnit så kapitalt. Duon har vunnit poängligan varsin gång under de två senaste grundserierna, men i Nordamerika är det Stanley Cup-ringar som gäller, och efter att ha varit sämst när det gäller så kommer kravet för kommande säsonger vara att man levererar även i finalmatcher, i.a.f. om man vill undvika negativa "stämplar".

Formellt avslutar jag hockeysäsongen 2010/11 genom att se reprisen av match sju, när den sänds kl. 19:00-21:00 i kväll. I skriftlig form avslutar jag den dock här och nu genom att skriva;

Grattis Boston Bruins!


Höjdpunkter från match 7, från NHL.com.

/Anders

Jag älskar att resa, jag kan inte poängtera detta nog många gånger. Jag flyger förstås inte lika ofta som internationella affärsresenärer, eller speedwayförare för den delen, men ett par gånger om året blir det förstås, och det är väl därför jag finner fascination i filmen "The Termial" med Tom Hanks som visas på TV9 denna kväll. Hanks karaktär fastnar i ett ingemansland där han varken kan åka hem, eller släppas in i USA, utan tvingas vara kvar i ankomsthallen.

All väntan på flygplatsterminaler får mig personligen att bli rastlöst. Att vänta för väntandets skull, utan något vettigare att göra än titta på förbipasserande folk, det är väl det som kallas "flygplatsdöden". Filmen "The Terminal" har dock faktiskt inspirerats av verkliga händelser stod det i Aftonbladets TV-bilaga, och det hade jag ingen aning om. Jag lyckades även hitta en artikel om den iranske flykting som filmen baseras på:

http://www.svd.se/kultur/mannen-pa-flygplatsen_174664.svd

Under alla mina resor så har jag haft oväntat lite strul (ta i trä!). Det mest osmidiga var kanske när Stephen (Zetterwall) och jag skulle åka till England för en av våra speedwayturnéer för något år sedan, tidig vår eller snarare senvinter. Skavsta flygplats drabbades av en ordentlig snöstorm och planet som kom från England omdirigerades till Arlanda, vilket gjorde att vi inte hade något plan att åka med från Skavsta, så avgången till Birmingham ställdes in. Goda råd var dyra, men vi lyckades komma med Ryanairs plan till Edinburgh senare på kvällen, hitta ett vandrarhem sent på kvällen och sedan ta tåget från Edinburgh till Birmingham efterföljande dag för att hämta ut hyrbilen.

Läser annars på Facebook att många har problem med SJ:s tillförlitlighet till sin egen tidtabell, men inte ens detta har jag råkat ut för, vad jag kan minnas. Jag hoppas att det funkar lika bra när jag ska ut och resa nästa gång, vilket blir till slovenska huvudstaden Ljubljana i början av juli då junior-EM-finalen för U19-förare avgörs där. Det är förstås ingen gigantisk tävling, likt GP eller lag-VM, men det passade bra med en kortsemester där, så varför inte? Dessutom tror jag att 16 våldsamt satsande 19-åringar kan tänkas bjuda på god underhållning, och rent turistmässigt finns det säkert många pärlor kvar att besöka i Central- och/eller Östeuropa, så jag hoppas även Ljubljana lever upp till förväntningarna.

Tillbaka till filmen...

//Anders

Fjolårets säsong med Nässjö var en riktig höjdare, där 9 av de 18 matcherna slutade med sex poängs marginal åt ena eller andra hållet. Fem slutade med segrar och fyra med förluster.

Året har börjat lite trögare vad gäller dramatiska Division 1-matcher. Innan gårdagen hade samtliga fem matcher varit avgjorda innan det enda nomineringsheatet. I gårdagens match mot Tigrarna blev det äntligen en "last heat decider", och denna gång hade vi lite medflyt och kunde vinna med 45-44.

Matchen på Skogsvallen visade återigen att det inte behöver vara de namnstarkaste profilerna för att bjuda på god speedwayunderhållning. Jag tror nämligen publiken i Nässjö mådde gott i solskenet, med det jämna resultatet och den dramatiska avslutningen.

Tigrarna hade ett par domslut emot sig, det hade man definitivt, men det hindrar inte det faktum att Eskilstunalagets ordinarie förare ensamma borde ha kunnat vinna matchen ändå. Benny och mina "grabbar" gjorde dock en kanoninsats, och ska vara stolta efter onsdagens match!

Dramatiken på denna höga nivå är något som får mig att leva till, det måste erkännas. Man kan förstås inte vinna alla jämna tillställningar, men sport är detsamma som känslostormar. Oavsett om de är positiva eller negativa så måste de finnas där, för att få ut det bästa av sig själv, och andra.

Avslutningsvis måste jag ändå gnälla lite, för jag måste återigen få beklaga mig över hur mycket jag saknar det "första" nomineringsheatet. Ett enda nomineringsheat har tagit ifrån sporten en del av glädjen med det hela. Tidigare fanns möjligheten att vända lite större underlägen när man gick in i de två nomineringsheaten, men nu känns det som att de flesta matcherna är avgjorda innan heat 15, och att det numera "bara" är ett extraheat inslängt på måfå på slutet. Tråkigt.

Mycket positivt, lite negativt, så är livet.

//Anders

I lagomlandet Sverige finns det säkert många som tycker att 30 grader är trevligt, men för mig är det definitivt inte lagom, utan 10 grader för mycket och istället får man försöka att hålla sig inomhus i svalkan. Tack och lov är lägenheten sval, så därför har jag slösat bort någon timme med en av flera underhållande amerikanska komediserier på televisionen.

Ett av reklaminslagen i reklamavbrottet av "How I Met Your Mother" tillhörde "Korvbrödsbagarn", och just detta reklaminslag (se Youtube-klipp nedan) får mig att skämmas lite inombords. Under de 5-6 inledande sekunderna jublar nämligen ett fotbollslag över ett gjort mål, och där motståndarnas målvakt deppar uppgivet. Vad finns dock att skämmas över i just dessa sekunder?

Mjo, det härrör sig nämligen till när jag gick på mellanstadiet på Ramkvilla skola, och en av alla de raster när man spelade någon form av bollspel, i detta fallet fotboll. På denna rast stod jag i mål, och någon lyckades att överlista mig. Personen i fråga gjorde en segerdans/målgest precis framför mig, vilket jag verkligen inte uppskattade, och när han sedan vände ryggen till så plockade jag upp bollen och kastade den rakt i bakhuvudet på honom, från två meters håll!

Hett idrottstemperament hade jag uppenbarligen redan då, och dålig förlorare var jag uppenbarligen. Moget var det i.a.f. inte, så varje gång jag ser nämnda klipp så minns jag denna incident när jag kastade bollen i huvudet på den fyra år yngre sonen till min klassföreståndarinna! Jag förstår inte hur jag klarade mig undan någon reprimand om jag skall vara ärlig...

Den värsta skammen har givetvis lagt sig efter så här många år, nu är det mest ett minne som istället ger ett litet leende på läpparna. Inte över en gråtande elev från lågstadiet, utan för att jag hade någon form av vinnarskalle även när det gällde något så trivialt som bollspel på skolrasten.



//Anders

Syrianska - AIK.

Malmö - Helsingborg.

Vargarna - Elit Vetlanda.

Faktum är att jag vill klumpa ihop två fotbollsfiaskon med gårdagens match i Norrköping. Det är tre skandaler, oavsett sport, varken mer eller mindre.

Jag kan absolut köpa att en bana är sämre än brukligt, när tjälen är på väg ur backen på våren eller efter stora mängder regn. Det jag däremot inte kan acceptera är att en speedwaybana i Elitserien inte håller för 15 heat i kalasväder i slutet av maj. Det är patetiskt, och förutom att det riskerar förarnas hälsa så skadar det hela sportens trovärdighet att behöva bryta en match på förtid, när det är soligt och gissningsvis 25 grader varmt!

Kan väl lika gärna skriva att jag inte var på plats, men jag anser inte att jag behöver detta för att konstatera två påståenden:
1) Tävlingen bröts efter 13 heat p.g.a. dålig bana - FAKTUM!
2) Vädret var fantastiskt - FAKTUM!

Det är två punkter som inte håller ihop, så enkelt är det.

Fler frågor finns dock kring arrangemanget. Fanns hålet där redan från början? Hade man påtalat problemet med hålet under matchens gång? Vilka var drivande för att få matchen avbruten?

Detta är väl frågor som man aldrig får svar på, men oavsett vilket så kan Norrköpingsgänget säga vad de vill; att tvingas avbryta en match i strålande solsken eftersom banan inte håller. Det är löjligt! Det är Korpennivå! Eller förresten, nu ska vi inte håna Korpen...

Efter allt detta har jag trots allt funnit inre frid, för jag har kommit till insikten om att jag aldrig mer ska beträda Kråkvilan frivilligt, och inte lägga en spänn till Vargarna. Nästa peng jag ska spendera på speedway i "Peking" är när jag har blivit lottomiljardär, köpt marken, hyrt in gräv- och schaktmaskiner och sedan jämnat skiten med marken.

//Anders